onsdag 10 augusti 2016

Såklart inte en utan två...

...sköldpaddor i G2-kullen! Först att födas var en mycket silvrig mönstrad hona, och jag konstaterade snabbt: en svartsilvertigré, eller eventuellt spotted liksom båda föräldrarna. Unge nummer två var en liten padda, röd i hela pannan och tydliga fläckar på ryggen. Ser ganska silvrig ut, och mycket ljus på ena frambenet. Tydligt agouti, men det exakta mönstret får fastställas senare.
När jag nu på fjärde dagen har lite mer ljus riktat mot bolådan har hona nummer ett -Gloria- en diffus kopparfärgad liten fläck på skuldran. Och är inte en halv framtass väldigt ljus? Båda föräldrarna är utan vitt så vit kunde den ju inte vara.
När mamma Cressida föddes för snart sex år sedan hände nästan samma sak. En fin svartsilverspotted hona med en lite förarglig vit tå... Hennes mamma är sköldpadd/vit så vitfläck var ju fullt möjligt. När hon var några dagar gammal tittar den då artonåriga dottern på henne och utbrister "Men mamma, hon är ju padda!" Efter granskning under starkare ljuskälla hittade vi några svaga röda stråk i pälsen, och dottern hade naturligtvis rätt! Med tiden blev det lite mer rött i pälsen och den "vita" tån antog en cremeaktig nyans eftersom hon är silver. Cressida har fortfarande väldigt lite rött, och det är framför allt denna vaniljkrämsfärgade rödsilvertass som avslöjar henne som padda.
Till mitt försvar den gången får jag väl säga att vita tassar var fullt möjliga. Så är inte fallet den här gången, men jag upptäckte åtminstone mitt misstag innan den nu vuxna dotterns stundande besök!

Hade jag dessutom tänkt ett varv längre skulle jag inte ens behövt titta efter något rött i det svarta, eftersom det i den denna kombination bara kan bli röda eller sköldpaddsfärgade honor. Något jag egentligen är mycket väl medveten om, men det hjälper ju inte när man bara använder ögonen och inte tänker efter lite också...

Nu återstår frågan om även pojkarna är silver, men som sagoberättaren H C Andersen sa, se det är en helt annan historia.

Gloria -en smygpadda!

Mamma Cressida, en dag gammal


torsdag 4 augusti 2016

Ny layout på hemsidan

I år är det över sjutton år sedan jag la ut min hemsida för första gången, och under åren har den naturligtvis genomgått en hel del förändringar förutom aktuella uppdateringar. Den har också skapats i olika program, så kallade wysiwyg-program (whatyouseeiswhatyouget). Eftersom jag gillar att så att säga själv hålla i ratten har jag alltid haft lite koll på hur sidan egentligen är uppbyggd, det vill säga html-koden.
När det nu var dags att göra en ordentlig uppröjning bland sidor och filer, tog jag också tillfället i akt att ägna en del av semestern år fördjupade studier i html-språket. På internet finns en uppsjö av olika tipssidor och tutorials, men de sidor jag haft mest nytta av för att koda i html och css är:

http://www.webdesignskolan.se/webdesign/index.php 

http://www.w3schools.com/html/default.asp


Hemsidan är nu gjord enbart i notepad, och upplagd som vanligt med ftp-programmet Filezilla. Så, ja, allting som ser konstigt ut eller inte fungerar är alltså helt och hållet mitt fel! Hittar ni en död länk eller kraschad bild, eller något som bara ser konstigt ut, så hojta gärna till.
Sidan fungerar även i mobila enheter, men är inte helt optimerad för detta. Rom byggdes ju som bekant inte på en dag, och jag har inte avslutat mina studier -det finns som väl är alltid mer att lära!

De enda sidor jag inte gjort om är kullsidorna, eftersom tiden helt enkelt inte räckt till detta. Med trettio kullar genom åren blev det ett för stort arbete just nu.

Välkomna in och titta er omkring!

www.alvdansens.se

söndag 17 juli 2016

En innehållsrik och lyckad helg i Kalmar

Under åren har jag ställt ut på i stort sett alla klubbar i södra halvan av Sverige, men faktiskt aldrig hos Calmare Kattklubb. Första helgen i juli blev det dock ändring på den saken, och tillsammans med Top Hat och Mazetti begav jag mig  tvärs över Småland till denna historiska stad.
Med pojkarna installerade på hotellet styrde jag vidare på kvällen ut till Revsudden dit S*Älvdansens Frigga flyttade förra sommaren. Alltid spännande att få se hur kattungarna utvecklas! Frigga med familj tog emot på sin fina gård som ligger ändå ute vid Kalmar sund. Förutom att hon den kyliga sommaren till trots var iklädd "bikini" ser hon riktigt fin ut, och uttrycket känns väl igen!


Frigga i gröngräset

Gården gränsar till Kalmar sund


Huvudsyftet med resan var ju Calmare Kattklubbs utställning, och på lördagen var det extra många huskatter anmälda då det arrangerades huskattspecial. Av sex fina långhårshanar kom Mazetti på fjärde plats. Han är fortfarande lite blyg, men det går bättre varje gång. Specialklasserna skulle dömas senare på dagen.
Top Hat tog sitt andra CAC, förlorade BIV mot fina IC NO*Zeras Celin, men vann i NOM mot några maine coon-hanar. 
Därefter visade det sig att huskattspecialen redan varit... Jaha, inte mycket att göra åt, men ganska dålig organisation. Arrangerar man special kan man ju kanske se till att anmälda katter är på plats. Saknas det någon katt, och den inte är abs, beror det ju nästan alltid på att ägaren just då visar katt för någon av de andra domarna. Förutom denna fadäs var det en mycket trevligt arrangerad utställning och jag kommer gärna tillbaka!


Mazetti på domarbordet.
Foto: Emma Rosbladh



Top Hat var i panel båda dagarna.



Efter en lång dag inomhus passade jag på att åka ut till vackra Stensö för en löprunda. För mig som halländska var det liksom lite på fel sida, men havet är ändå havet! Dock anser jag bestämt att solen ska gå ner över vattnet och inte över land. Nu var detta för dagen inget problem eftersom det regnade mer eller mindre ihållande hela rundan...


Springa vid havet är aldrig fel!

Väl tillbaka på hotellet väntade middag i goda vänners lag. Vi hade många fina resultat att fira, men framför allt Hege Sperlings underbare juniorhane DK*Sakeenas Antoine de Saint-Exupéry, som idag tog sitt femte BIS och därmed blev Junior Winner!



Grattis Hege och "Tony" till JW!


På söndagen mötte Mazetti tre andra hanar och blev tvåa -min lille pyssling!
Top Hat tog sitt tredje CAC och blev således Champion, 11, 5 månader gammal. Idag var det han som tog BIV:et, och även NOM. Kanske beror det bara på att han fortfarande är lite barnslig, men han är en dröm att ha med sig på utställning! Lugn, avslappnad och bryr sig inte ett dugg om andra hanar omkring sig. Ännu...

I stället för att köra raka vägen hem efter utställningen passade jag på att besöka ytterligare en avkomma, S*Älvdansens Belinda, som hunnit bli 5,5 år. Till vardags bor de i ett stort hus utanför Nässjö, men ett antal sommarveckor varje år bor matte och husse på camping på Öland, och katterna är givetvis med! Allting är anpassat till katterna, och de går alla koppelpromenader varje dag. Jag träffade en mycket välmående och vacker Belinda, omgiven av tre döttrar och deras far. Denna hane är amberbärare, och tydligen är Belinda det också -genom sin pappa S*Glorfindel´s Shy Guy NFO as 22, som har amberkatter en bit bak i stamtavlan. Dessa båda svartsilvertabby har fått en dotter som ser ut så här:


SE*DizzyMissLizzys  Billie Jean  -om inte amber så vad?

  Jag visste ju att Shy Guy skulle kunna vara amberbärare, men eftersom ingen av mina honor är det var det inget jag funderade närmare på. Det är en vacker färg att se på, men av olika anledningar inget jag vill avla på. Intressant ändå hur recessiva gener kan dyka upp efter flera generationer.


SE*DizzyMiss Lizzys  Black Velvet
 -utan tvekan en hederlig svartsmoke!

Belinda i sitt favoritträd
 Ett trevligt besök, och underbart att träffa harmoniska och välskötta katter med ägare som gör allt för att de ska trivas. Och trivs är det ingen tvekan om att de gör!

Efter denna intensiva helg med många mil i bil var det två gossar som var glada att komma hem och återförenas med flocken! Ett stort tack också till min suveräna och pålitliga kattvakt Astrid!




onsdag 29 juni 2016

Dags för avfärd

Idag var det dags för Zeldas och Shy Guys (och husses) avresa till finska Lappland. Katterna har märkt i flera dagar att något är på gång, och igår fick de provsitta en stund i resburen i bilen. Inte helt nöjda med att bli inburna igen, men idag var det alltså dags på riktigt! Jag tog ut Sigge (Shy Guy) först och vem sitter innanför ytterdörren när jag går in igen? Zelda såklart! Hon ville nog försäkra sig om sin biljett till sommarparadiset där sorkarna väntar. Nu är de iväg och bör vara framme imorgon kväll.

I senaste numret av Skogkattslingans tidning finns en artikel om deras tidigare vistelser i norr:

Zeldas lappska resa -artikel i Skogisen 2/2016


Klart för avfärd!

lördag 16 januari 2016

Bilder på några av F2-kattungarna -lite större nu!

Som alltid är det roligt att få bilder på kattungarna efter att de flyttat! I det här inlägget har jag samlat bilder på tre av kattungarna i F2-kullen: Freja, Frigga och Finn!
Stort tack till alla ägare som skickar bilder!

It´s always fun to have pictures of kitten that have moved! In this post there are pictures of three of the F2-kittens:  Freja, Frigga och Finn!
Big thanks to the owners for sending pictures!


S*Älvdansens Freja shortly before Christmas.

S*Älvdansens Frigga overlooking her territory!
 A young girl with great booning.
S*Älvdansens Finn sends his regards from wintry Estonia.
He goes 
along very well with his big furry friends!






måndag 28 december 2015

Pysslingarna -en uppdatering

I förrgår var det dags för lille Fazer att flytta till sitt nya hem hos Maria och dottern Katja! Han har blivit en stilig ung herre på ca 4,5 månader och fick anses mogen att börja ett eget liv i ny familj. En stor omställning är det ju alltid att komma till en ny miljö med nya människor och inte minst att lämna bror och kompisarna. Någon mamma hade han ju inte här, så det avskedet var inte aktuellt. Fast vid närmare eftertanke har de haft ett antal "mammor" här som pysslat om dem och uppfostrat på olika sätt! Inte minst Fenja, nu åtta månader, har övat sig inför framtiden. Förutom vilda lekar har det blivit mycket tvättande och pussande!

Strax är det äntligen dags att ta med Fazer hem!
Från nya hemmet kommer rapport om att Fazer finner sig väl tillrätta -och så länge det serveras råa kycklinghjärtan med jämna mellanrum är tillvaron till belåtenhet!

Brodern Mazetti då? Ok, jag erkänner: han har vunnit mitt hjärta så till den grad att han stannar här! En så makalöst charmig liten varelse finns det alltid plats för... Och vem vet, kanske dyker han upp på någon utställning framöver? Det var många år sedan jag ställde ut någon huskatt så det skulle vara kul! Men framför allt kommer han att fortsätta förgylla vår tillvaro med sin lilla person, och vara Top Hat´s bästa kompis!

Skönt att lägga sig hos bästisen Top Hat när brodern Fazer åkt!

söndag 22 november 2015

Sorg i pysslinggänget...

Sedan de små kom hit för en och en halv månad sedan har de getts mycket omsorg på alla plan, men ibland räcker det inte att göra allt för dem. I fredags fick vi ta det tunga beslutet att låta lilltjejen Panda somna in. Hon hade drabbats av en så allvarlig ögonskada att bara fanns en utväg. Varken vi eller veterinären kan säkert säga om det berodde på en ögoninflammation eller en skada under vilda lekar, eller en kombination härav. Att inte avsluta hennes lidande var inget alternativ, men denna lilla varelse lämnade ett stort tomrum efter sig. Skönt att veta att hon under andra halvan av sitt cirka tretton veckor långa liv hade allt hon kunde önska.
Trots sin tuffa start och det skick de var i när de kom hit, har de utvecklats fint på alla sätt. De är mycket mindre än de kattungar jag normalt sett har här, men de är ju inte norska skogkatter så den jämförelsen vore orättvis. Från "myggvikt" -därav namnet pysslingar- har de gått upp stadigt, och aptiten är enorm. Kycklinghjärta är en favorit! Nu är det bara pojkarna kvar, och helt underbara är de!

Quinta sköter om de små 
Kamouflerad Mazetti
Fazer har soffhäng med skogisungdomarna
 Fenja och Top Hat


söndag 11 oktober 2015

Våra små ensamkommande

I stallet där vi har hästarna finns det gott om katter, även kattungar. I mitten på augusti föddes en kull på tre av en ung hona.De första veckorna tog hon hand om dem, men sen tappade hon i stort sett intresset. De hade då börjat äta själva men fick kämpa för att komma åt maten, som inte heller var så lämplig för kattungar, i konkurrens med många vuxna och äldre kattungar. De gjorde ont i hjärtat att se dem hungriga och smutsiga, och när de var cirka sex veckor fick vi stallägarnas tillstånd att ta med dem hem! Nej, kattungar ska inte skiljas från sin mamma, men i det här fallet hade mamma redan skilt sig från ungarna, och de var i ett eländigt skick. Efter ett bad serverades de ett första mål mat. Lycka att se dem för första gången få äta utan att någon tog ifrån dem maten eller körde bort dem. För de vuxna katterna här är det självklart att kattungar får äta först -även dessa små okända troll som plötsligt landade här!
Fenja, fem månader, tycker de är jätteroliga små kompisar (pipleksaker...), och de gamla honorna håller ordning och putsar på dem. Den enda som inte blev så glad är väl Cressida som tidigare i år haft en stor kull, men jag har försäkrat henne om att dessa små inte är hennes ansvar!
Nu har de varit här i drygt en vecka, avmaskats, serverats all mat de orkar äta -nötfärs är populärt!- och de går upp fint i vikt, leker och är otroligt mysiga till sitt sätt! När de kom hade de heller aldrig sett en kattlåda, men de kom mycket snabbt på vad den var till för! Tänk så djupt rotad instinkt det är att sätta sig där det går att krafsa. Tanken är att de ska hitta egna hem när de är gamla nog, och de kommer att bli underbara familjekatter. Alla tre är långhåriga och supersöta :-) Faktiskt så söta att de fått namn efter godisfabrikat:

Panda -helsvart hona, HCL n, en liten sötlakrits...
Fazer -svart-vit hane, HCL n 09, mintfylld lakritsbit...
Mazetti -bruntabby-vit bicolour, HCL n 03 22, varm choklad med vispgrädde...

Panda
Fazer


Mazetti



söndag 4 oktober 2015

Bruksridning -träning och DM


Den 16 augusti anordnade JUF Södra Älvsborg en träningsdag i Roasjö för bruksridning. En chans man ju bara inte fick missa! Undrar du vad bruksridning är rekommenderar jag ett besök på JUF:s hemsida:
http://juf.se/?page_id=267

Det var första gången Sissi fick träna på "riktiga" hinder, men många av momenten är sådant vi gör i vardagen, och det är ju just det bruksridning -och körning också för den delen- handlar om, att häst och ryttare/kusk ska samarbeta och lita på varandra i situationer som uppstår  längs vägen och i arbetet.
Sissi och jag hade väldigt roligt, och dessutom kom dottern Anna dit med Roar så vi fick träna tillsammans! Sissi och Roar har helt olika starka sidor i denna gren, där han står för fart, fläkt och misstänksamhet mot otäcka företeelser på banan, och Sissi är störtcool men inte så framåt på de delar av banan som rids i trav eller galopp!

När träningen var avslutad anmälde sig Anna genast till deltagande i DM som skulle hållas några veckor senare. Roar var även anmäld till kallblodsgaloppen på Östgötamässan i Linköping, och passade på att utmana två nordsvenskar på ett race över stubbåkern. De stora hade inte en chans!

Nu bar det sig inte bättre än att Roar någon vecka senare gjorde sig illa i hagen och inte kunde delta i vare sig bruks-DM eller galopptävling...
Anna lånade i stället  Sissi så hon ändå kunde rida DM. Hur det gick? Väldigt bra tills hon i stridens hetta råkade glömma bort två hinder och därmed blev utesluten... Utan denna fadäs hade de nått en ganska framskjuten placering. Nåja, alla andra moment red hon väldigt bra och Sissi skötte sig utmärkt! Bilder från deras DM-start finns längst ner.

Ingen rädder för skrämselhinder -åtminstone inte Sissi!

Anna och Roar på "bron".

Trampa på brunnslocket och inte gå utanför markeringen -inga problem!

Här tränar vi vändning i trångt utrymme.

Det här skulle Roar inte gjort för några år sedan!

Trampa på presenning -"Jaha, och?"

Vi taggade till och hoppade tom några små hinder!

Backa i vinkel -mycket svårt moment som inte gick helt perfekt...


Snabb Roar spöar nordsvenskarna lätt!

Efter träningen åkte vi och hämtade hem Duffy som varit på
sommarbete hos sin uppfödare. Som synes är Sissi inte längre störst, bara bredast!

Bilder från DM:

Laddade före start!

Av-och påstigning vid bryggan gick perfekt

Även backningen klarade de utan alltför många straffpoäng!

Sissi klev lugnt över bron!


Fenjas debut och comeback för mig!

Sensommaren och hösten har varit en intensiv period med mycket arbete och aktiviteter. Bloggen och hemsidan har inte riktigt hunnits med...

Sista helgen i augusti var det dags för första utställningen för mig på över fyra år! Det var också debut för  lilla Fenja och vi åkte till Vårgårda och egna klubbens Elfsborgskattens internationella utställning. Det var väldigt roligt att träffa många gamla vänner, och även göra nya bekantskaper. Helgen tillbringades mestadels i sekretariatet, en plats på utställningen där jag känner mig väldigt hemma sedan många år, om än något ringrostig i år!
Fenja trivdes bra på utställningen, både i buren, framme hos domarna och i rummet på vandrarhemmet. Hon var utan tvekan den kattunge i klassen som var coolast och mest avslappnad både i domarburen och vid bedömningen -det var bara lek och bus! Härligt att se och det bådar gott för framtida deltagande när hon fick en så positiv upplevelse första gången! Hon fick bra bedömningar båda dagarna, av Jörgen Billing på lördagen och framför allt av Raymond Saetre på söndagen. De var många riktigt fina små tjejer i klassen och placeringen blev inte så framskjuten -mindre viktigt enligt mig!
Fenja hos Raymond